Fotoutställningen uppmärksammar de 50 år som Kungen har verkat för Sverige som statschef. Här syns officiella porträtt blandat med ögonblicksbilder från de många uppdrag och engagemang som Kungen har. Liksom Kungens valspråk, ”För Sverige – i tiden”, tecknar fotografierna även Sverige under fem decennier. Bilderna speglar den kontinuitet som Kungen utgör i sin roll som den längst regerande monarken i Sveriges historia.
Scrolla ned på sidan för att se fotografierna i sin helhet. Det kan ta en liten stund innan bilderna laddas upp. Fotografierna kan zoomas in och ses på helskärm via symbolerna.
Om du klickar på bilderna i bildspelet så hamnar du på motsvarande bild nedan.
CARL XVI GUSTAF – 50 ÅR FÖR SVERIGE VISAS DIGITALT FEBRUARI–DECEMBER 2023
FYRA GENERATIONER Successionsordningen är Sveriges äldsta nu gällande grundlag. Den reglerar tronföljden till den svenska tronen, det vill säga vem som får bli kung och drottning i landet. Lagen antogs av 1810 årsriksdag och gjorde att huset Bernadotte blev berättigade att inneha Sveriges tron. Bilden är tagen i samband med prins Carl (XVI) Gustafs dop den 7 juni 1946 i Slottskyrkan, Kungliga slottet. Den föreställer fyra generationer: Kung Gustaf V (Kungens farfars far), kronprins Gustaf (VI) Adolf (Kungens farfar), arvprins Gustaf Adolf (Kungens far) och vår nuvarande Kung som döptes till Carl Gustaf Folke Hubertus och som tilldelades titlarna Sveriges arvfurste och hertig av Jämtland. Foto: Jaeger/Bernadottebibliotekets bildarkiv
TRONTILLTRÄDE Trontillträdet ägde rum den 19 september 1973, fyra dagar efter att Gustaf VI Adolf avlidit på Helsingborgs lasarett. Kronprinsen blev Sveriges konung, Carl XVI Gustaf, vid 27 årsålder. I konseljsalen på Kungliga slottet avlade Kungen sin konungaförsäkran inför regeringen. Därefter framträdde Kungen inför riksdagen, diplomatiska kåren och det officiella Sverige i rikssalen vid en ceremoni under vilken han, invid drottning Kristinas silvertron, bland annat höll ett minnestal över sin bortgångne farfar. "Då min älskade förfader, Sveriges, Götes och Vendes konung Gustaf VI Adolf avlidit, har jag efterträtt Honom som vårt lands Konung. Mitt konunganamn skall vara: Carl XVI Gustaf, min konungatitel: Sveriges Konung, mitt valspråk: För Sverige – i tiden". Foto: Jan Collsiöö/Pressens bild
KUNGLIGT BRÖLLOP Det var under de olympiska spelen i München 1972 som de möttes, Sveriges kronprins och fröken Silvia Sommerlath. Fyra år senare tillkännagavs förlovningen. Vigseln ägde rum i Storkyrkan i Stockholm den 19 juni 1976. Det officiella bröllopsporträttet togs av fotograf Lennart Nilsson. Brudparet står omgivna av sitt brudnäbb bestående av James Ambler, Amelie Middelschulte, Hubertus av Hohenzollern-Sigmaringen, Hélène Silfverschiöld, Sophie Sommerlath och Carmita Sommerlath. Brudgummen bär amiralsuniform med Serafimerordens och Vasaordens kedjor. Brudklänningen, skapad av Marc Bohan, är från Dior i Paris. Till den bär Drottningen kamédiademet, ursprungligenen gåva från Napoleon till sin hustru, kejsarinnan Joséphine 1809. Foto: Lennart Nilsson
TRE GENERATIONER H.K.H. Kronprinsessan är, i enlighet med 1979 års successionsordning, Sveriges tronföljare. Den trädde i kraft den 1 januari 1980 och innebar att det är den förstfödde som ärver tronen, oavsett kön. I den tidigare successionsordningen från 1810 ingick endast manlig arvsrätt. Bilden visar Kungen med Kronprinsessan, samt Kronprinsessans förstfödda barn, Prinsessan Estelle, som är den andra i tronföljden efter Kronprinsessan. Foto: Thron Ullberg/Kungl. Hovstaterna
JUBILEUMSPORTRÄTT Till jubileumsåret 2023 togs detta officiella porträtt av H.M. Konungen. Porträttet ligger även till grund för ett jubileumsfrimärke. På bilden står Sveriges konung i Rikssalen på Kungliga slottet. Bredvid syns silvertronen från drottning Kristinas kröning 1650. Kungen bär amiralsuniform med Serafimerordens, Svärdsordens, Nordstjärneordens samt Vasaordens kedjor. Kring halsen bär Kungen Dannebrogsordens storkommendörstecken, en ordensvärdighet som endast tilldelas den danska monarkens närmaste anförvanter. Under ordenskedjorna skymtar även svenska och norska kungliga minnesmedaljer. 2023 återupptas ordensförläningar till svenska medborgare efter att ha legat vilande sedan 1974. Den är en del av ett nytt offentligt belöningssystem till svenska medborgare för förtjänstfulla insatser. Kungen är de svenska riddarordnarnas stormästare. Foto: Thron Ullberg/Kungl. Hovstaterna
RIKSMÖTETS ÖPPNANDE Bland Kungens konstitutionella uppgifter ingår att varje år öppna riksmötet. Fram till 1974 öppnades riksdagen i Rikssalen på Kungliga slottet. Sedan 1975 sker riksmötets öppnande i riksdagshuset. 2023 öppnar H.M. Konungen riksmötet för femtionde gången. Under öppningsceremonin håller Kungen ett tal varefter han, på begäran av talmannen, förklarar det nya riksmötet öppnat. Efter ett riksdagsval inleds riksmötet femton dagar efter valet och markerar startskottet för riksdagens nya arbetsår, som börjar i mitten av september och pågår till dess nästa riksmöte börjar i september året därpå. Riksdagsöppnandet sker under traditionella former. Kungafamiljen åker bland annat häst och vagn till riksdagshuset där de tas emot med militära hedersbetygelser. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges Riksdag
HISTORISK SKIFTESKONSELJ Tisdagen den 30 november 2021 hölls den första skifteskonseljen med en kvinnlig statsminister. Magdalena Andersson hade tidigare under dagen anmält i riksdagen de statsråd som skulle ingå i regeringen. På bilden är de samlade runt konseljbordet tillsammans med Kungen, Kronprinsessan och talmannen i Konseljsalen på Kungliga slottet. Den nya regeringen tillträdde formellt när Kungen konstaterade att regeringsskifte hade ägt rum enligt 6 kap. 6 § i regeringsformen. Foto: Ingemar Lindewall/Kungl. Hovstaterna
KONSELJ I Kungens uppdrag ingår att vara ordförande vid konseljer med regeringen. Det finns olika typer av konseljer. Skifteskonselj hålls i samband med att en ny regering tillträder. Informationskonseljer hålls regelbundet för att ge statsråden möjlighet att orientera statschefen om regeringens politik. Vid födslar inom det Kungl. Huset sammankallar Kungen regeringen för att tillkännage barnets namn, titel och hertigdöme. Konseljerna hålls i Konseljsalen på Kungliga slottet. Kungen är även ordförande i Utrikesnämnden. Det är ett samrådsorgan mellan riksdag och regering. Enligt grundlagen ska Utrikesnämnden bli informerad av regeringen om utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för landet. Bilden är från en konselj 1976 med statsminister Thorbjörn Fälldins regering. Foto: Lennart Nilsson/ TT
HÖGTIDLIG AUDIENS I en traditionsrik ceremoni i Bernadottevåningen på Kungliga slottet tar Kungen varje år emot cirka 30-40 utländska sändebud vid en så kallad högtidlig audiens. Enligt internationell praxis är det först när den tillträdande ambassadören överlämnat sitt kreditivbrev till värdlandets statschef som denne formellt kan verka i landet. Kreditivbrevet är en fullmakt att få representera sitt land i ett annat land. Sedan 1973 har Kungen tagit emot ungefär 1500 ambassadörer. Bilden visar Lettlands ambassadör Ms. Ilse Rüze som togs emot vid en högtidlig audiens på Kungliga slottet den 17 november 2021. Foto: Sanna Argus Tirén/Kungl. Hovstaterna
INKOMMANDE STATSBESÖK Vid statsbesök till Sverige står Kungen värd och tar emot den besökande statschefen. Formerna är högtidliga och befäster relationerna mellan länderna. Statsbesöksprogram omfattar i regel två eller tre dagar och äger ofta rum i Stockholm samt ytterligare en stad i landet. Förutom handels- och kulturfrämjande evenemang arrangerasmöten med talmannen och statsministern samt en galamiddag på Kungliga slottet. Mellan åren 1974 och 2022 har Kungen tagit emot 70 inkommande statsbesök i Sverige. Fotografiet är taget när drottning Elizabeth II (1926-2022) avlade statsbesök i Sverige 1983. Foto: Dan Hansson/TT
UTGÅENDE STATSBESÖK Att genomföra besök till andra länder och att stå värd för utländska besök till Sverige hör till Kungens främsta uppgifter. Den högsta formen av utbyte mellan två länder kallas statsbesök och innebär att ländernas statschefer möts. Statsbesöken syftar till att fördjupa och utveckla relationerna mellan länderna. Representanter för regering och näringsliv medföljer Kungaparet på statsbesöken. Sitt första statsbesök avlade Kungen 1974 till Kung Olav V i Norge. Därefter följde besök till de övriga nordiska länderna. Mellan åren 1974 och 2022 har Kungen genomfört 85 statsbesök till andra länder. Bilden visar statsbesöket i Litauen 2015 på inbjudan av President Dalia Grybauskaite. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna
OFFICIELLA BESÖK Ett officiellt besök är en mindre ceremoniell form av besök mellan två länder. Kronprinsessparet kan genomföra officiella besök i utlandet efter önskemål från regeringen. Vid officiella besök medföljer även statsråd ur regeringen samt i regel en svensk näringslivsdelegation. Kungen och Drottningen genomför i sällsynta fall officiella besök. Besöken genomförs då ofta med samma innehåll som ett statsbesök, men med något mindre ceremoniell inramning. Bilden är från USA:s president Barack Obamas officiella besök i Sverige 2013. Det var första gången som en sittande president i USA besökte Stockholm. I programmet ingick möten på Kungliga slottet, regeringskansliet i Rosenbad, Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms synagoga. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna
EN ENANDE FUNKTION En statschef håller många tal vid många olika tillfällen. Ett av de mer känslosamma hölls i Stadshuset den 10 januari 2005 vid minnesstunden för tsunamikatastrofen som orsakade fler än 220 000 människors död, varav 543 var svenskar. "Tänk om jag, som kungen i sagorna, kunde ställa allt till rätta och sluta berättelsen med att sedan levde de lyckliga i alla sinadagar. Men jag är, precis som ni, bara en sörjande, sökande medmänniska". Kungen relaterade även till sin egen saknad efter sin far. "Många barn har förlorat en eller båda sina föräldrar. Jag tror jag vet vad det vill säga. Jag har själv varit ett sådant barn". Foto: Sven Nackstrand/TT
NOBELPRISET Nobelpriset har delats ut sedan 1901, med avbrott för världskrig och pandemi. Priserna som delas ut i Sverige är fysik, kemi, medicin, litteratur och Sveriges Riksbanks pris till minne av Alfred Nobel, dvs ekonomipriset, som tillkom 1969. Varje pristagare får ta emot sitt pris – Nobelmedaljen och ett personligt, handmålat diplom – av Kungen. Nobelstiftelsen står som värd för den efterföljande banketten i Stadshuset och Kungen för en middag för Nobelpristagarna på Kungliga slottet dagen efter. Bilden visar nobelprisutdelningen i Konserthuset 2009 till den rumänsk-tyska författarinnan Herta Müller som tilldelades priset i litteratur. Foto: Peter Andrews/TT
