"För mig är teckning där bilden ännu inte har stelnat till representation, sekvensen mellan minnet och dokumentationen av den. Jag upplever att minnen, när de återkommer, utspelar sig som fragmentariska sekvenser som sedan kollapsar till en enda bild – en repetition av en och samma sekvens som aldrig återkommer i exakt samma form.

Mina teckningar graveras på glas och byggs i lager. Sedan bygger jag en maskin omkring dem där ljus färdas genom glaset och sekventiellt belyser teckningarna. Som en optisk maskin, fast utan ett eget minne. Mina förlagor är mina filmstillbilder av olika motiv, men genom att reducera dem till geometriska former försöker jag skala bort det narrativa lagret till mer abstrakta intryck som öppnar till minnets fiktiva repetition. När jag graverar får teckningen ta sin slutgiltiga form. När diamantstenen rör sig över glaset och ibland drar min hand åt ett oväntat håll, låter jag processen påverka motivet. Som att geometrin själv vill forma sig till något igenkännbart."