Historik
Gripsholms slott har fått sitt namn efter en av den svenska medeltidens stora personligheter, Bo Jonsson Grip, som under senare hälften av 1300-talet uppförde den första borgen.
Borgen skänktes under sen medeltid till ett kartusianer – kloster som grundats i Pax Marie – Mariefred.
Den nya vasaborgen
Vid reformationen drogs klostret in till staten och 1537 började slottet uppföras under ledning av byggmästare Henrik von Köllen.
Slottet byggdes på Gustav Vasas initiativ och utgjorde en del av ett nytt nationellt försvarssystem. Samtidigt uppfördes slottet som en representativ bostad för renässansfursten Gustav Vasa.
Den stora Rikssalen med sitt målade tak och sina helfigursporträtt av Gustav Vasa och hans samtida europeiska regenter förmedlar en god bild av den ursprungliga miljön på Gripsholm.
Slottets mest berömda 1500-talsgemak är Hertig Karls kammare som är en av landets mest välbevarade interiörer från denna epok.
1600- och 1700-talet
Under stormaktstiden disponerades Gripsholm som änkesäte av drottningarna Maria Eleonora och Hedvig Eleonora. Den senare lät genomföra betydande om- och tillbyggnader, bland annat Drottningflygeln.
En ny glansperiod upplevde slottet under Gustav III:s tid i slutet av 1700-talet. Då inreddes den mycket exklusiva slottsteatern i ett av slottets runda renässanstorn.
Teatern är en av Europas mest välbevarade 1700-talsteatrar. Då skapades också Gustav III:s Runda salong som blev en motsvarighet till Gustav Vasas Rikssal.
Besökaren kan i runda salongen se porträtt på Gustav III och hans samtida regentkollegor.
Nationellt uppvaknande
Under 1800-talet väckte slottet starka nationella känslor och kom att betraktas som ett nationalmonument.
Möbler och konstföremål av hög historisk dignitet fördes från de olika kungliga slotten till Gripsholm för att förstärka den nationella karaktären.
Vid århundradets slut genomfördes en mycket omdiskuterad restaurering av slottet och enligt kritikerna försökte man göra slottet "aendnu gamblare".
På Gripsholm ser besökarna prov på svenskt miljöskapande från 1500-tal till sent 1800-tal, en enastående samling av möbler och konsthantverk från fyra århundraden.
Toppbilden: Kopparstick Gripsholms slott av tecknare Erik Dahlbergh från planschverket Suecia antiqua et hodierna. Foto: Kungliga biblioteket
Hertig Karls kammare. Rummet inreddes på 1570-talet som sängkammare åt hertig Karl (IX) och är bevarad i nästa orört skick med en skuren och dekorativt bemålad träpanel, putsytorna utsmyckade med målade blomsterrankor, inbyggd säng och väggfasta bänkar. Foto: Kate Gabor/Kungligaslotten.se
Audienssalen. Rummet fick sin prägel strax före 1850, under Oskar I:s tid, då Gripsholm för första gången försågs med nyinredningar i historisk stil. Porträtten i salen är en serie med svenska regenter – från Gustav Vasa till Oskar I. Foto: Sanna Argus Tirén/Kungligaslotten.se
Gröna salongen. Salongen inreddes omkring 1780 för drottning Sofia Magdalena då hela hennes våning om fyra rum ställdes i ordning. Rummet var en uppskattad plats för hovet – här konverserade man, läste högt, sydde och broderade. Foto: Sven Nilsson
Westfaliska galleriet. Rummet har fått sitt namn efter de 70-tal porträtt av delegater som deltog i fredsförhandlingarna på 1640-talet. Förhandlingarna ledde fram till den så kallade westfaliska freden 1648, vilken gjorde slut på trettioåriga kriget. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungligaslotten.se
